Under marknadsdagarna hittar du oss i vår egen tältkåta, nära scenen. Slå dig ner en stund, värm dig vid elden och ta chansen att samtala med oss om Luleälven, levande vattendrag, vattenkraft, lokal nytta och framtidens hållbara samhälle. Oavsett om du är nyfiken, engagerad eller bara vill ta en paus från vinterkylan är du varmt välkommen förbi.

Panelsamtal anordnat av Ájtte – Lokal kraft för hållbar framtid?

Vi medverkar också i ett seminarium på Ájtte, där Siri deltar i panelsamtal:

Lokal kraft för hållbar framtid?
Vattenkraftens roll i industrialisering och samhällsomställning
📅 4 februari 2026
🕐 13:00–16:00
📍Ája Sparbankssalen

Vattenkraften lade grunden för Sveriges industrialisering, men till vilket pris och för vem? I Sápmi förändrades landskap och livsvillkor när älvarna dämdes. Samtidigt står vattenkraften idag inför nya krav. EU ramvattendirektiv ställer ökade krav på miljöhänsyn, samtidigt som behovet av el till industrins omställning växer.

Seminariet belyser både historiska och nutida perspektiv genom presentationer och samtal.
Läs mer om eventet här.

För dig som vill fortsätta samtalet även efter marknaden finns möjlighet att engagera dig och bli medlem i föreningen. Vi berättar gärna mer när du tittar förbi tältkåtan.

Varmt välkommen till LVR:s tältkåta under marknaden
Vi ses i Jokkmokk! 

Årsmötet är ett viktigt tillfälle där vi tillsammans summerar det gångna året, fattar beslut om framtiden och väljer styrelse. Det är också ett bra tillfälle att träffa andra engagerade medlemmar, ställa frågor och vara med och påverka föreningens arbete framåt.

Tid: Ons 18/3 kl 19.00
Plats: Zoom
Möteslänk: https://us02web.zoom.us/j/86719312765

Dagordning och årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga före årsmötet.

Motioner
Motioner ska lämnas till styrelsen minst 12 dagar före årsmötet. Skicka in dem via mejl till ordförande <siri@lulealv.org>

Alla medlemmar är välkomna att delta och göra sin röst hörd.

För att kunna delta och ha rösträtt på årsmötet behöver ditt medlemskap vara giltigt. Om du inte redan har förnyat ditt medlemskap kan du göra det här:
https://lulealv.org/bli-medlem/

Varmt välkomna!
Styrelsen

Program
Programmet för konferensen kommer att uppdateras allt eftersom.

Några axplock från programmet:

• Vattenrådens roll kring samverkan med kommuner och andra aktörer i Bottenvikens vattendistrikt.
• Behovet av lokala åtgärdsplaner och avrinningsområdesvis planering i syfte att uppnå bättre vattenkvalitet.
• Vattenfrågor i industrisatsningarna och samhällsomvandlingen som de medför, i ljuset av regeringens strategi för norra Sverige.
• Information från vattenmyndigheten i Bottenviken kring det just avslutade samrådet om viktiga vattenfrågor och arbetet framåt.

Luleälvens vattenråd är på plats.

https://www.vattenmyndigheterna.se/kalenderhandelser/2025-05-14-vattenradens-dag.html

Här hittar du oss
Vi finns vid plats H2–H3 – precis nära scenen där pulsen på marknaden känns som bäst.

Program & föredrag
Under marknaden kommer vi att hålla två föredrag med temat Luleälven – Lax eller torrfåra? Om Europas bästa laxälv igår, idag och imorgon. Siri Lundström, ordförande för vattenrådet föreläser på följande platser:

• som del av det litterära programmet på Tjállegoahte den 6/2 kl 12:00
• på Jokkmokks församlingshem den 6/2 kl 14:00

Det blir inte bara en föreläsningar utan även en öppen dialog där vi välkomnar frågor och diskussioner. Vi utforskar möjligheterna för miljörestaurering och vad detta innebär för älvdalen och lokalbefolkningen.

Besök vår tältkåta – Vad kan du förvänta dig?

Hos oss kan du:

• Få en överblick av Luleälvens historiska och framtida betydelse.
• Diskutera aktuella frågor kring älvens miljö och hållbarhet.
• Delta i goda samtal och njuta av välsmakande förfriskningar.

Varför besöka oss på Jokkmokks marknad?
Jokkmokks marknad är en av Sveriges äldsta och mest välbesökta marknader där kultur och traditioner möts. Det är en fantastisk möjlighet att både ta del av marknadens festligheter och samtidigt fördjupa er i frågor som rör Lule älv och dess miljö.

Vi ser fram emot att träffa dig. Kom förbi till våran tältkåta, lyssna på vårt föredrag och bli en del av samtalet om Luleälvens framtid.

Vi ses där!

Med vänliga hälsningar,
Luleälvens Vattenråd

Gruppen som samlats denna helg bestod av älv- och kustbor förenade av intresse för vattenfrågor. Bland dessa en fältbiolog på väg att starta upp en lokalgrupp i Luleå, en konstnär som arbetar med Luleälven som natur- och industrilandskap, en samisk kulturarbetare aktiv i Vaisa Sameförening, en representant för Sportfiskarna som forskar och restaurerar våtmarker och vattendrag, flera universitetsstudenter och förstås aktiva medlemmar och vattenvärnare i Naturskyddsföreningens lokala kretsar i Norrbotten.

Träffen inleddes med ett varmt välkomnande av Anna Villfjell, tidigare verksamhetsutvecklare för Naturskyddsföreningen i Norrbotten, och hennes man Henrik. Under helgen lyfte föreläsningar, rundabordssamtal och en exkursion fram de många utmaningar och möjligheter som Norrbottens vattenlandskap står inför.

Viktiga samtalsämnen: Kust, industri och vattenkraft

Vid rundabordssamtalen diskuterades bland annat kustens vattenfrågor, där algblomning, kustnära fiske, sälpopulationer och storskaliga muddringsprojekt som Malmporten och Norra Kvarken väckte stort engagemang. Samtidigt berördes den stora industrialiseringsvågen i norr med nya fabriker, kraftledningar och vätgasledningar, vilket gör det allt viktigare att visa respekt för vattnets naturliga vägar – från bäck och älv till sjö och hav.

Frågan ”Vad engagerar dig?” löpte som en röd tråd genom samtalen och väckte tankar om hur vi kan möta naturen och lära av dess flöden och funktioner.

Föreläsningar: Från bäckar till älvar och kulturarv

Helgen innehöll flera inspirerande föreläsningar:

• Mia Svedäng, sakkunnig inom sötvatten på Naturskyddsföreningen Riks, talade om strömmande vatten och vattenkraftens påverkan.
• Robert Westin från Luleälvens Vattenråd föreläste om Luleälvens betydelse under rubriken ”Luleälven – Sveriges viktigaste älv”.
• Per Stefan Labba, samisk kulturarbetare från Vaisa Sameförening, visade bilder från Áhkájávrre (Akkajaure) med berättelser om överdämda boplatser och renbetesmarker.
• Dag Avango, professor vid Luleå tekniska universitet, föreläste om Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer, där bland annat erosionen vid Luleälvens stränder och bevarandet av fornlämningar belystes.

Exkursion till Klubbälven/Åbyälven

Söndagens exkursion gick till forsområdet Klubbälven/Åbyälven Norrbotten där skåningen Robert Andersson, Länsstyrelsen guidade med lika delar passion och pragmatism. Som förespråkare för åtgärdskartering och sam-bedömning med företrädare för biotop- och kulturmiljöperspektiven på restaurering och bevarande gav han exempel på kreativ anpassning till plats och omständigheter och
delade med sig av egna lösningar för vattnets väg i såväl myr som älv.

Fortsatt samarbete för Levande vatten

Luleälvens Vattenråd ser fram emot att hålla kontakten med vattengruppen Levande vatten och fortsätta samarbetet med Naturskyddsföreningen för att stärka arbetet med våra älvar och vattendrag.

Mer information om vattenhelgen och dess innehåll finns att läsa på Naturskyddsföreningen i Norrbottens hemsida:
https://norrbotten.naturskyddsforeningen.se/tack-for-fina-vattendagar-i-norrbotten/

Många besökare delade minnen från tiden då Luleälven byggdes ut. Det fanns en stolthet över det gemensamma arbete som låg bakom projekten, men också sorg över det som gick förlorat – både livsmiljöer och personliga världar som översvämmades och försvann. Genom dessa samtal fick vi värdefulla tips på personer att kontakta och platser längs älven att besöka. Marknaderna blev också en plats för kära återseenden och planer för framtida samarbete kring älvens viktiga frågor.

Kärnkraftens roll i framtidens energilandskap var ett återkommande samtalsämne. Många uttryckte att satsningar på kärnkraft kunde skapa utrymme för miljöåtgärder – kanske till och med möjliggöra en framtid där älvarna befrias från vattenkraftens påverkan.

En besökare delade sin oro över regeringens nya förslag till riksdagen om förändringar i miljökraven för reglerade vatten. För de stora vattenkraftsälvarna, inklusive Luleälven, innebär förslagen en ännu starkare position för energiintressena på bekostnad av ekosystemens hälsa. Detta underströk vikten av att se och behandla Luleälven som en levande älv, inte bara en producent av el.

Barnen var särskilt engagerade! Många stannade upp vid vår roll-up som visade visionen om att få tillbaka laxen i Luleälven. Barn pekade, pratade och tog entusiastiskt nävar med små bollar för att rösta “JA” till laxens återkomst. Resultatet talar sitt tydliga språk: I Boden röstade 118 för och endast 1 emot. I Jokkmokk fångades engagemanget på bild – en påminnelse om att även de yngsta har en viktig röst i samtalet om älvens framtid.

Roland Boman och Kurt Lundström

Luleälvens Vattenråd medverkade på Boden och Jokkmokks höstmarknader

I sin debattartikel framhåller Kurt Lundström att Vattenfall har dragit in över 400 miljarder kronor från vattenkraftverken i Jokkmokk, medan kommunen själv har blivit en av Sveriges fattigaste. Han betonar att kommunen har drabbats av negativa effekter på miljön, fiske, naturturism och befolkningsutveckling utan att få någon kompensation. Lundström kräver att centrala beslutsfattare uppfyller sina löften om kompensation och miljöhänsyn och föreslår att Letsi Pilotprojekt sjösätts för att skapa tillväxt och motverka vattenkraftens negativa inverkan. Han påminner om statens historiska löften om ersättning till kommun och bygd, löften som ännu inte har infriats.

Foto: https://powerplants.vattenfall.com/sv/letsi/

Vattenkraften är statens ”kassako” nr 1. Raka motsatsen för Jokkmokks kommun

Företrädare för vattenkraftsindustrin skriver i SvD 12/4 att det finns stort hot mot deras verksamhet trots att deras
bransch – i motsats till Jokkmokk – ensidigt tar all vinst från Luleälvarna som flyter genom kommunen. Trots det
finns fortfarande ambitionen att ännu hårdare exploatera de redan hårt utbyggda Luleälvarna utan
hänsynstagande och kompensation till berörd bygd och kommun.

Statliga Vattenfall AB har över åren inkasserat mer än 400 miljarder kronor från de 12 vattenkraftverken som
byggdes. Det utgör 13-15 miljarder kronor per år till statskassan samtidigt som kommunen varje år drabbas av
både minskande befolkning och försämrad ekonomi.

De negativa effekterna på miljö, fiske, naturturism, befolkningsutveckling och försämrad ekonomi skulle
kompenseras vilket ännu inte sker. Det är hög tid att centrala beslutsfattare infriar givna löften. Dags att hänsyn
tas till att Stora, Lilla och Lule-älvens dåtida mycket viktiga roll ur försörjningssynpunkt i och med
vattenkraftsepoken helt försvann. Bygdens pris blev att utan ersättning bli största elproducent på vattenkraft.

Återblick:
År 1960, för 63 år sedan, kulminerade Jokkmokks kommuns befolkning vid 11 533 invånare.
Från år 1960 pågick i 5 – 6 år med tillresta ”vattenrallare” utbyggnad till totalt 12 kraftverk i kommunen.
År 1970 – minskning till 7 933 invånare. Den 31/12 år 2023 är nivån = 4 728 invånare.
Trots miljardintäkterna från Jokkmokks Lule-älvar har centrala beslutsfattare inte godkänt kravet på Letsi Pilot-
projekt innebärande miljötappning på 10 m 3 /sek i ”Europas längsta torrlagda älvfåra”. Det anses – trots
miljardintäkterna – bli för dyrt för staten.

Undertecknad 1930-talist är pga. hög ålder en av få kvarvarande vittnesbärare som var med före, under och efter
som fortfarande efter etableringsperioden hänger med. Vi är ett fåtal kvar som bekräftar att staten år 1957 gav
löften till kommun och bygd om framtida/fortlöpande avkastning från framtida produktion i utbyte mot att staten
fick rätten att använda vattnets fallhöjd till elproduktion i Stora Lule älv, i Lilla Lule älv och i Luleälven. Före
exploateringen flödade vattnet fritt fram till älvarnas möte vid Vuollerim/Porsi för att därifrån rinna vidare under
samlingsnamnet Luleälven den 14 mila-färden till Bottenviken vid residensstaden Luleå.

Rätten till fiske och båtplatser skulle förbli oförändrad kompletterad med framtida avkastning. Framtida
torrläggning av älvfåran var otänkbar och fanns inte med varken i samtal eller ens i vildaste fantasi. Strax innan
vattenflöde/fiskvandring blockerades deltog undertecknad som 22-åring vid det historiskt sista laxfisket med min
far Valdemar och min farbror Birger. Sista laxfisket år 1960 gav 100 kg på 4 laxar. Bildbevis i boken år 1982
”Vuollerim förr och nu. Riksdagen har en skuld till bygd och kommun och uppmanas för nationens, regionens,
kommunens och den berörda lokalbefolkningens skull, besluta:

Sjösätt Letsi Pilotprojekt i Lilla Lule älv skapa turism och ökade arbetstillfällen genom tillgång till EU:s
lån för grön industrisatsning.

Hälsar Kurt Lundström, Jägarstigen 28B, 960 30 Vuollerim och Torpvägen 12, 147 60 Uttran.

Bakgrund
I en debattartikel publicerad den 12 april 2024 på Svenska Dagbladet (SvD) framhöll företrädare för vattenkraftsbranschen att det finns stora hot mot Sveriges vattenkraft. De argumenterade för att regeringen måste säkerställa att miljöprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemsperspektiv. Artikeln underströk vattenkraftens betydelse för tillväxt, försörjningstrygghet av el, och dess unika förmåga att reglera elsystemet.

Vår replik
I en replik publicerad den 16 april 2024 svarade Stellan Hamrin, Siri Lundström och Richard Löwall med en stark uppmaning att vattenkraftsbranschen måste leva upp till lagar och miljömål. De påpekade att vattenkraften har haft en fördelaktig position utan att ta tillräcklig hänsyn till miljön sedan utbyggnaden började på 1910-talet. Nu är det dags för en förändring.

Huvudpunkter i repliken

• Vattenkraften har haft en negativ inverkan på svenska rinnande vatten och ekosystem, vilket har resulterat i hotade arter och utarmade bygder.
• EUs vattendirektiv har länge negligerats, men nu krävs åtgärder för att återställa ekosystemen.
• Trots vattenkraftens viktiga roll för energiproduktion och lagring minskar dess betydelse i takt med att andra energislag som vind- och solkraft ökar.
• Det är både tekniskt och ekonomiskt möjligt att restaurera våra vatten enligt vattendirektivet och miljöbalken.

Våra företrädare avslutar med att betona att vattenkraften kan bli en del av en hållbar svensk industri genom att uppfylla EUs krav på hållbart nyttjande.

Genom att delta i denna debatt fortsätter vi att arbeta för en hållbar framtid där både miljö och energibehov kan samexistera. För frågor eller ytterligare information, kontakta vår ordförande Siri Lundström på siri@lulealv.org

– Det här är ett roligt och viktigt steg framåt, för att vi i nästa steg ska kunna göra konkreta restaureringsåtgärder, säger Robert.

Länsstyrelsen i Norrbotten har beviljat medel för projektet, och LOVA är medfinansiär till genomförandet.

– Vi kommer att genomföra en total biotopkartering av Kvarnbäcken vid Krokfors, Harads utanför Boden (karta google maps), inklusive rapportering till offentliga Nationella biotopkarteringsdatabasen.

LVR har kontakt med markägare längs Kvarnbäcken som önskar restaurera bäcken. Inför LOVA-ansökan 2025 behövs kartering, vilken kommer att ske okulärt i bäcken av biotop, musslor, med elfiske samt med drönare.

Resultatet från karteringen förväntas ge ny kännedom om potentiella restaureringssträckor och eventuellt om nya musselbestånd. Om restaurering sedan genomförs uppnår vi bättre ekologisk status genom strömmande vatten, nya lekområden och ökad konnektivitet. Vilket i förlängningen ger ett mer levande vattensystem med ökad biologisk mångfald, trivsel och möjlighet till fiske- och övrig turism.

Huvudansvarig för karteringen är Robert Westin, karteringsutbildad utifrån rapport 2017:09 “Biotopkartering vattendrag – Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag”. Projektansvarig är Siri Lundström, biolog, ordförande för Luleälvens vattenråd och vice ordförande för Älvräddarna.

– Det här är väldigt roligt, att vi nu kan både bredda Älvräddarnas viktiga arbete med konkreta åtgärder för levande vatten, och samarbeta med Luleälvens vattenråd, säger Siri.

För mer information om Lule älvdals vatten, se Länsstyrelsens rapport Pilotprojekt Luleälven, 2015-2017. Bodräskån dit Kvarnbäcken rinner, i bilaga 3, översiktskarta sid 82 (figur 1, grön linje) och kartering sidan 129 ff. Foto ovan från s. 133, nedan från s. 21.